Julbordets fröjder
När mörkret sänkt sig och de flitiga kockarna trollat fram ljuvliga dofter i köket dukade barnen bordet.
...brunkål som Matteo kokat samtidigt som han rökte laxen...
En munter brasa sprakade i den öppna spisen.
Julbordet serverades på klassiskt buffémanér.
Mina favoriter var Jansson...
...som mamma, Maria och Irma gjort, samt Matteos gravade lax.
Laxen bara smälte i munnen och var så tunt och fint skuren att den slog färjans julbordslax med hästlängder.
Matteo kom också in med en precis nyrökt lax från grillen och den blev Niclas favorit.
Viktor upptäckte att rökt älg är väldigt gott.
Vi åt också...
...ägghalvor...
...nybakat fröknäcke...
...svartkålschips...
...paté (fast jag erkänner att jag inte smakade på den)...
...julskinka...
...mystiska små ostgrejer med nötter i (förvånansvärt goda i förhållande till deras något hundmatslika utseende)...
...skinklindad ost (också gott)...
...små röda korvar (som jag inte heller vågade smaka på)...
...vällagrad ost...
...citronsprängd ricotta...
...grönmögelost...
...krustader med krabbstuvning som mamma gjort och som Irma dekorerat...
...Ikeaköttbullar (visste du att de görs i Källby!)...
...prinskorv...
...kokt potatis för dem som inte är så förtjusta i Janssons frestelse...
...fräsch brysselkål...
...brunkål som Matteo kokat samtidigt som han rökte laxen...
...och en färgglad sallad med granatäpplen. Det var mitt enda bidrag till julbordet. Jag skyller på att det tog lång tid att pilla fram granatäpplekärnorna och samtidigt undvika att sprinkla köket rött.
På bordet stod också platt grissini som kallas "tungor", väldigt gott tillsammans med den smältande gravlaxen.
Efter julklappsutdelningen fick vi märkligt nog plats med lite julgodis.
Och såklart tog vi ett familjefoto framför brasan.
Men det krävdes så många tagningar och olika fotografer att jag hann bli Rudolfröd om nosen.
Kommentarer
Skicka en kommentar